Förra julen var det eventförbud och det blev ingen träff på torget i Motala dan före dan. Men i år fick vi samlas vid granen på torget igen.
Det var trevligt att ta en paus i de sista julförberedelserna för att vara med på DAN FÖRE DOPPAREDAN. Eventarrangören bonsan bjöd på julklapp i form av clementiner. Vi stannade och pratade tills våra tår började påminna om isbitar och behövde komma in i värmen.
Vi vill önska alla geocachingvänner en riktigt god jul!
Vi hade inte tänkt geocacha på årets sista dag, men justerade kvällplaner gjorde att vi hade tid över. Den användes förstås på bästa sätt.
Vi började med en ganska ny cache vid Vretagymnasiet. Pinkunicorn har varit en snäll tomte under december och lagt ut minst en ny cache per dag i Linköpingstrakten fram till jul. Just Diesel Boogie passade nog extra bra att logga en sådan här dag. Inte en enda gymnasieelev i sikte.
Sedan fortsatte vi till Bergs slussar där det också var folktomt. En varm sommardag är nog Roxenekan betydligt krångligare att logga. Då brukar det krylla av folk här.
Totalt blev det fem cacher i dag, innan vi övergick till nyårsfirande.
I år är vi ovanligt mycket lediga runt jul och därför hann vi både städa, laga mat, fixa klappar och logga burkar dagarna före julafton. Hälften nytta och hälften nöje skulle man kunna säga.
Strax utanför Mjölby ligger Skogssjön, ett naturområde med ett virrvarr av stigar och i mitten av alltihop en sjö som är ovanlig eftersom det är en så kallad grundvattensjö som saknar både tillflöde och utlopp.
Vi har gått många av stigarna tidigare men gula slingan hade vi inte testat. Eftersom bonsan har lagt ut tio cacher längs den 4,5 kilometer långa leden så fanns det numera en extra god anledning att göra det.
Först gick vi förbi några burkar som vi loggat tidigare innan vi kom in på nya jaktmarker.
Gul slinga passerar en gård som heter just Skogssjön. Där träffade vi på en tomte som tyvärr såg ut att ha jobbat lite för hårt med julförberedelserna.
En regnbåge dök upp på himlen trots att det varken regnade eller snöade. Lite extra vägledning till nästa geocache kanske. Det gick i alla fall mycket smidigt att hitta Gula slingan Skogssjön #3.
Efter att ha gått ett litet stycke i öppen terräng kom vi in i skogen igen. Granbarkborrarna har härjat vilt här som på många andra håll.
På slutet av slingan träffade vi på tomten igen. Nu hade han piggnat till och samlat ihop ett helt gäng julfirare som sällskap. Visst blir man glad av att stöta på sådant här i skogen? Det blir i alla fall vi.
Herr PatoJen var sugen på att skaffa en ny geocachingkompis och fastnade för 62-årige Ole. Det var bara det att Ole bodde 85 mil norrut.
Suget efter en ny, mogen polare hade funnits där ett tag. Patric letade på nätet i flera månader. Plötsligt sa det klick, fast de inte träffats än. En dag fanns han bara där på Blocket. Ole, en Monark från 1957.
Patric visade annonsen för Jenny.
”Visst är den fin?”
”Jodå. Var finns den?”
”Lycksele!”
Lycksele. Är det inte lite långt att åka över en helg? Och är det inte onödigt långt att åka för att köpa en moped? Det borde väl finnas mopeder på närmre håll? tyckte Jenny.
Men Patric ville väldigt gärna ha just Ole och han vet ju vilka argument som funkar på Jenny.
”Har du kollat på kommunkartan?” frågade Patric och sedan var det bestämt. Klart att vi skulle åka till Lycksele och köpa moppe!
Vi hängde Mr/Ms Aeros släpkärra efter bilen och började köra norrut efter jobbet en sommarfredag. På riksväg 50 mötte vi den ena konstiga bilen efter den andra. En googling visade att det tydligen pågick ett rally för ombyggda bilar genom landet.
Vår första anhalt blev Gävle. Där försökte vi hälsa på den världsberömda bocken men den var inte på plats förstås så här års. Vi fick nöja oss med en skylt och en virtuell cache. Inte så tokigt ändå.
Sedan blev det inspektion av elskåp. Ni anar inte hur många elskåp det finns i Gävle! Och flera av dem utnyttjas på bästa sätt.
Efter en natts förvånansvärt god sömn, med tanke på att hotellet låg granne med ett disko, så fortsatte vi norrut.
Den första nya kommunen på resan blev Vännäs. Där kryllade det av cacher med många favoritpoäng men eftersom vi hade ont om tid fick vi välja ut några få att logga. Hit måste vi komma tillbaka någon gång!
Det hände något märkligt. Någonstans längs E12, eller Blå vägen som den kallas, mellan Umeå och Lycksele mötte vi våra geocachingvänner torado och aaaeng. Vi bor i samma kommun och utan att ha en aning om det så råkade vi åka på samma väg i Norrland samtidigt, men i olika riktning. Vi hade ingen aning om att de var här. De hade ingen aning om att vi var här. Men plötsligt dök det upp bekanta namn i loggarna – på dagens datum. Vilket roligt sammanträffande!
Burk- och kommunjakten tog oss vidare till centrala Brännberg. Enligt cachebeskrivningen för Tunntoppen bor det sex personer i denna ort. Vi såg inte till någon av dem, men vi besökte i alla fall Brännbergs fina återvinningsstation.
Efter den lilla (med Norrlandsmått mätt) omvägen förbi Norsjö och Malå kommun körde vi mot Lycksele där vi skulle övernatta. Vid Vormforsen träffade vi för första gången på resan på riktigt mycket mygg och knott. Men vi härdade ut en stund, för det var en riktigt fin plats vid den dramatiska forsen.
I Lycksele firade vi bröllopsdag. Vi hade dagen till ära bett om ett rum med utsikt över älven men fick mer än så. Hotell Lappland inkvarterade oss i sviten med bubbelbad och egen bastu. Och stora fönster ut mot Umeälven och Norrlandsnatten som aldrig blev mörk.
Det hade blivit söndag och dags att åka 85 mil söderut. Men först skulle vi förbi byn Vänjaurträsk utanför Lycksele. Äntligen hade det blivit dags att träffa Ole.
När vi svängde in hemma på gårdsplanen på kvällen var vi både en moped och sex Norrlandskommuner rikare. Två flugor i en smäll!
I dag avslutade vi årets geocachande med att bland annat logga en rolig virtuell cache i Åby.
D.U.C.K. – Virtual Reward 2.0 kan loggas på lite olika sätt, men helst ska loggen innehålla en andfie. Det vill säga, en selfie med änder.
Vi hade tur för någon hade hällt ut havregryn intill ändernas eget övergångsställe, så det var gott om fåglar på plats.
En del brukar ju ge nyårslöften. PatoJens nyårslöfte får väl bli att försöka sköta bloggen lite bättre under 2020. Det finns ju så mycket roligt att berätta om.
Nu vill vi önska alla bloggläsare gott nytt geocachingår!
Har jultomten flyttat in på Geocaching HQ? Vi har fått små paket både i februari och mars. Törs vi hoppas på ett i april också?
I år presenteras en ny lands- eller regionsouvenir varje månad under februari till december. Och om man redan har varit i det aktuella landet eller regionen så kommer souveniren som en present i efterskott. Vi har haft tur hittills. Både februaripaketet Montenegro och marspresenten Andorra har hittat in i PatoJens virtuella souvenirskåp. Törs vi hoppas på att få en present i april också?
I dag firade vi ut geocachingåret 2018 genom att gå på Nyårs Afton Event på Bondebacka i Motala.
Eventarrangörerna bonsan bjöd på bubbel och vi skålade tillsammans, vilket gav eventet en extra festlig inramning.
Efter eventet loggade vi en pusselmyst i Motala. I och med den loggen blev vi klara med årets mål att ha loggat minst tio cacher på varje datum i kalendern.
Årets mål är uppfyllt, tjohoo!
Ett annat mål vi hade i år var att logga minst fem nya länder. Det målet klarade vi med råge för under 2018 så har vi geocachat i totalt 20 länder varav 14 nya. Allt har vi inte hunnit berätta om på bloggen än, men det kanske kommer framöver. 🙂
Nu väntar nya mål, nya spännande geocachingäventyr och fler trevliga event. Och förhoppningsvis ytterligare några nya länder under 2019.
Vi vill önska alla bloggläsare Gott Nytt Geocachingår!
Dan före dopparedan tog vi en paus i julstöket för att vara med på Dan före dan-event som hölls precis vid den pampiga julgranen som pryder torget i Motala. Eventet anordnades av en före detta Motalabo som numera är Bollnäsbo, proppan2. Mycket trevligt, hoppas att vi ses igen.
Hoppas att ni får en riktigt trevlig julhelg med lagom blandning av godsaker, social samvaro och geocaching! 🙂